Tidigare nummer
ForskUL 2013 och framåt
Forskning om undervisning och lärande, ForskUL, har från och med 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut i elektronisk form.
Tidigare tryckta förlagor
Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nummer 1 till 9 kan laddas ner som pdf och finns sammanställda separat här.
Volym 11, nummer 3, 2023
Detta nummer är ett jubileumnummer med anledning av att det i år är tio år sedan ForskUL bildades. Artiklarna i detta nummer är därför utvalda för att sammanfatta och ge perspektiv på den forskning som ForskUL fokuserar på att sprida. Numret innehåller både reflekterande tillbakablickar och analyserande framtidsspaningar. Den första artikeln handlar om forskning om ämneskunnande, något som är centralt inom ämnesdidaktisk forskning. Den andra artikeln är skriven på uppdrag av ForskUL och därmed inte externt granskad. I den får vi en gedigen genomgång och analys av de artiklar som har publicerats i ForskUL under åren 2013 till 2022. Den tredje artikeln ger ett annat perspektiv på praktiknära forskning med lärarmedverkan. Här har resultaten från Skolforskningsinstitutets finansierade projekt 2016 och 2017 analyserats med särskild fokus på vilka kunskapsprodukter för lärarprofessionen som de har resulterat i.
Volym 11, nummer 2, 2023
I detta nummer presenter ForskUL fem artiklar som berör undervisning på högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen. Den första artikel handlar om hur fiktionsläsning kan skapa interkulturell förståelse. Två av artiklarna behandlar olika aspekter av svenskundervisning; kritisk litteracitet inom sfi och grammatikundervisning på gymnasiet, medan den fjärde utforskar vilket skrivstöd för vetenskapligt skrivande som gymnasieelever får under sin gymnasieutbildning. Den femte artikeln lyfter hur lärare i Idrott och hälsa kan bedriva en inkluderande undervisning. Samtliga artiklar har det gemensamt att de, på olika sätt, adresserar utmaningar och möjligheter inom frågor som berör inkludering och likvärdiga förutsättningar, i både ett snävare elevperspektiv och i ett bredare demokratiperspektiv.
Volym 11, nummer 1, 2023
I Tema: Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning presenterar de tre gästredaktörerna Martin Stolare, Christina Olin-Scheller och Yvonne Liljekvist fyra artiklar där frågor om hur innehållet i undervisningen väljs ut och sedan transformeras med syfte att möjliggöra för eleverna att lära sig. Begreppet kraftfull professionskunskap, ur engelskans powerful professional knowledge, avser lärares förmåga att undervisa ett specifikt ämnesinnehåll för en särskild grupp elever. Artiklarna behandlar pedagogiska utmaningar i undervisning av så vitt skilda ämnen som geografi, svetsning och matematik samt utveckling av ämnesövergripande undervisning i digitala miljöer.
Volym 10, nummer 2, 2022
Höstens nummer av ForskUL innehåller fyra artiklar som adresserar frågor som på olika sätt handlar om utmaningar som lärare verksamma i de olika skolformerna har att brottas med i sin strävan att skapa kvalitativt bättre lärandemiljöer. Artiklarna sträcker sig över skolformerna förskola, högstadiet, gymnasiet och grundläggande vuxenutbildning. En komparativ analys av läroböcker, ämneslitteracitet och språkutveckling i flerspråkiga klassrum, vuxna andraspråkselevers skriftspråkliga utveckling och slutligen förskolebarns förmåga att diskutera frågor om hållbar utveckling utgör artiklarnas forskningsområden.
Volym 10, nummer 1, 2022
Detta är ForskULs tredje temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer.
I Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur presenterar Anette Svensson och Eva Söderberg sex artiklar med olika litteraturdidaktiska perspektiv på berättelser för barn och unga. Barn- och ungdomslitteraturen erbjuder många didaktiska möjligheter och kan användas i skolan för en rad skiftande syften. Samtidigt kan den i ett undervisningssammanhang väcka frågor hos lärare och ställa dem inför utmaningar. Några av dessa berörs här. Temanumret avslutas med en reflektion av Janice Bland där hon pekar på en framväxande förståelse av berättelser och deras koppling till det omgivande samhället.
Volym 9, nummer 3, 2021
Detta är ForskULs andra temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer.I Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet: ett temanummer om hållbarhet presenterar Anna Lyngfelt och Katharina Dahlbäck fem artiklar som på olika sätt utgör exempel på det den brittiska professorn Kari Facer benämner ”närvarandets pedagogik”. Detta är en form av undervisning där elever får fördjupa sin förståelse av samtidens företeelser och samtidigt ges tillfälle att öva sig i att se komplexiteten i det som sker, för att därigenom kunna utveckla tankar om potentiella framtidsvägar. Temanumret belyser på så sätt möjligheter att genom svenskämnet bidra till samhällets hållbarhetsarbete. Temanumret avslutas med en reflektion av just Kari Facer.
Volym 9, nummer 2, 2021
I detta nummer presenter ForskUL tre artiklar som, på olika sätt, bidrar på med kunskaper som lärare kan använda för att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Kausala samhällsanalyser i samhällskunskap, rätsidor och avigsidor i slöjd och pedagogisk dokumentation i svenska och finländska styrdokument utgör innehållsliga aspekter i höstnumrets artiklar. Kunskapsbidragen från dessa artiklar har även bäring utöver de specifika kontexterna och de specifika innehållsliga områdena som de har behandlat.
Volym 9, nummer 1, 2021
I detta nummer presenter ForskUL tre artiklar som visar på betydelsen av en noggrant planerad undervisning, där eleverna får stöd för att utforska budskap och uttrycksformer. De två första artiklarna behandlar läsning av skönlitteratur med elever i låg och mellanstadiet och den tredje handlar om teater på gymnasieskolans estetiska program. Den första artikeln handlar om en integrerad läs- och skrivundervisning där eleverna kreativt och kritiskt bearbetar en text. Den andra artikeln bygger på en intervenerande studie och har fokus på att identifiera vad i en undervisning som gör det lättare för mellanstadieelever att i texten hitta sådant som säger något om huvudkaraktären i berättelsen. Den tredje artikeln riktar fokus på elevers erfarande av att samspela i ämnet teater på det estetiska programmets teaterinriktning.
Volym 8, nummer 2, 2020
Detta nummer innehåller tre artiklar som på olika sätt utforskar kunskapsområden som inte tidigare har publicerats i ForskUL. Den första artikeln är ForskULs första historiedidaktiska bidrag som handlar om hur lärare i undervisningen kan hjälpa elever att utveckla en förmåga till ”decentering”, i syfte att utveckla elevers interkulturella kompetens och göra historieundervisningen mer mångfacetterad. Den andra artikeln utforskar de allra yngsta barnens fysiska aktivitet och beskriver vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar i förskolan spontant har möjlighet att utveckla. Den tredje artikeln representerar även ett delvis nytt kunskapsområde, nämligen hur en strukturerad undervisning i förskoleklass kan kompensera för sociala faktorers negativa inverkan på elevers utveckling i matematik. Gemensamt för de tre artiklarna är att de bidrar med kunskaper som kan medvetandegöra lärare om innehållsliga aspekter som barn och elever behöver få tillgång till.
Volym 8, nummer 1, 2020
Första numret av ForskUL 2020 innehåller fyra artiklar. Första artikeln har följt upp och studerat matematisk kunskapsutveckling hos barn från fem år, i samband med en intervention i förskolan, till ett år senare då de gick i förskoleklass. Den andra artikeln utforskar svetsundervisning på yrkesutbildning och vad det innebär att kunna lägga en TIG-svets och hur lärare systematiskt kan arbeta med att utveckla undervisningen. Den tredje artikeln undersöker språkliga processer i läs- och skrivundervisning i en förskoleklass med en interaktiv skrivtavla och de möjligheter som teknikmedierade aktiviteter erbjuder. Den sista artikeln är baserad på en studie av naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet och beskriver innebörden av att av att kunna formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor och förståelsen av detta undervisningsinnehåll som del av en epistemisk praktik.