Referens: Forskning om undervisning och lärande, vol 11, nr 1, s. 8–28
Författare:
Gabriel Bladh,
Sofie Nilsson
Publiceringsdatum: 2023-04-13
Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Geografididaktiken försöker också beskriva vilket geografiskt kunnande som elever kan få tillgång till när de utvecklar ett geografiskt tänkande. I det här sammanhanget blir det tydligt att olika kunskapsformer behöver integreras i en undervisning för att utveckla förmågan att tillämpa geografiskt tänkande. Vårt syfte med den här artikeln är tudelat. Vi vill dels lyfta fram centrala delar i den internationella geografididaktiska teoretiska diskussionen men också genom tre konkreta geografididaktiska exempel visa vägar att utveckla det geografiska språket, där lärare och forskare tillsammans utformar en undervisning som fokuserar geografiskt tänkande.
av
Gabriel Bladh & Sofie Nilsson
Nyckelord: geografididaktik, geografiskt tänkande, kraftfull kunskap, kunskapsformer, samverkansprojekt, undervisningsutveckling
On developing geographical thinking in geography teaching
Abstract
This article takes a subject didactical perspective on geographical knowledge and how geographical knowings can be developed in geography teaching in the compulsory school. Research in geography education has highlighted how geographical perspectives focusing on the world (spatial relationships e.g. from local to global) and the earth (relationships between nature and society) can be linked to different forms of geographical thinking. Geography didactics also seeks to describe the geographical knowings that students can access as they develop geographical thinking. In this context it becomes clear that different forms of knowledge need to be integrated in teaching and learning with the aim of developing the ability to apply geographical thinking. Our aim in this article is twofold, on the one hand we want to highlight key elements of the international theoretical discussion in geography education research. On the other hand we want to show, through three concrete geography didactic examples, where teachers and researchers work together to find ways to develop geographic language and design teaching that focuses on geographical thinking.
Keywords: Geography didactics, Powerful knowledge, Geographical thinking, Forms of knowledge, Educational development, Collaborative projects
Corresponding author: Gabriel Bladh / gabriel.bladh@kau.se
