Författare:
Inger Eriksson
Publiceringsdatum: 2022-10-26
Detta nummer har samlat fyra artiklar som bygger på studier från allt ifrån förskolan till den grundläggande vuxenutbildningen. Det är första gången ForskUL publicerar en artikel med data från den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att vi snart kan säga att vi har publicerat forskningsresultat från alla skolformer. Ännu saknar vi artiklar med studier från grundsärskolan (det som kommer att heta anpassad grundskola) och fritidshem.
Innehållet i detta nummer adresserar frågor som på olika sätt handlar om utmaningar som lärare verksamma i de olika skolformerna har att brottas med i sin strävan att skapa kvalitativt bättre lärandemiljöer. Det finns exempelvis utmaningar i hur läromeldel gör skillnad på elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Detta är inte ett nytt fenomen men utgör ett problem för skolans uppdrag att skapa likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling. Andra utmaningar som adresseras i detta nummer visar på vikten av en undervisningsutveckling som möter dagen komplexa språkliga och kulturella utmaningar. Men även utmaningar som rör förskolebarns förmåga till kritiskt tänkande, förmåga till inlevelse, empati och fantasi när det gäller frågor om hållbar utveckling behandas i detta nummer. Vi tror därför att de olika artiklarna kan intressera lärare och forskare i en vidare mening än vad respektive ämne och skolform indikerar.
I den första artikeln, Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande?– en komparativ undersökning av två läroböcker av Nicklas Andersson, Denise Eriksson och Maritha Johansson, finns en underliggande fråga om varför läromedelsförfattare tänker sig att elever på gymnasiets yrkesprogram behöver arbeta med skönlitteratur på ett annat sätt och med ett annat syfte jämfört med eleverna på de högskoleförberedande programmen.
Den andra artikeln, Språklärare i NO-undervisning? – ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum, som är skriven av Pia Nygård Larsson tar sig an frågor om NO-undervisningens ansvar för ämnesliteracitet och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum.
I den tredje artikeln, ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal, diskuterar Hanna Sandgaard-Ekdahl och Robert Walldén förutsättningarna för vuxna andraspråkselevers skriftspråkliga utveckling. Sammantaget ligger bottnar dessa tre artiklar i frågor om språkutveckling och literacitet – områden som förknippas med ämnet svenska.
Den fjärde artikeln, Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”, berör förskolebarns förmåga att via dramatiseringar få möjlighet att kritiskt, i en deliberativ anda, diskutera frågor om fördelning av resurser. Författarna är Maria Hedefalk, Cecilia Caiman och Christina Ottander. Frågor om hållbar utveckling och barns möjlighet att utveckla förmågan att pröva sina argument kan också liksom innehållet i de tre andra artiklarna kopplas till centrala kompetenser för morgondagen.
Inger Eriksson, redaktör
Artikeln som PDF
