Tidigare nummer


ForskUL 2013 och framåt

Forskning om undervisning och lärande, ForskUL, har från och med 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut i elektronisk form.

Tidigare tryckta förlagor

Tidskriften Forskul

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nummer 1 till 9 kan laddas ner som pdf och finns sammanställda separat här.

Volym 7, nummer 3, 2019

Tredje numret av ForskUL 2019 innehåller tre artiklar som skiljer sig åt när det gäller typ av forskningsfråga, metod och resultat. De är exempel på olika slags praktiknära forskning. Första artikeln beskriver en studie på effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen och visar att sådana aktivitetsinslag har effekt på elevernas arbetsminne och koncentrationsförmåga. De två följande artiklarna ger kunskapsbidrag som kan vara användbara direkt i arbetet med att förbättra den egna undervisningen. Den andra artikeln utforskar hur gymnasieelever kan använda naturvetenskaplig kunskap och normkritik för att förhålla sig till olika frågor. Den sista artikeln undersöker hur olika sätt att behandla innehållet i matematikundervisningen om platsvärde har betydelse för vad eleverna kan lära sig.

Volym 7, nummer 2, 2019

Detta nummer av ForskUL innehåller sex artiklar som på olika sätt, för olika ämnesområden och olika åldersgrupper, utforskar undervisningens utformning i relation till kunskapskraven i kursplanerna. Artiklarna behandlar allt ifrån elevernas förmåga till kritisk granskning, diskursivt skrivande, finansiell bildning, matematiskt tänkande, användande av litteraturvetenskapliga begrepp och om objektifiering av undervisningstexter. 

Volym 7, nummer 1, 2019

Temanummer  – Lekresponsiv undervisning i förskolan

ForskULs första temanummer presenterar forskning om hur undervisning kan förstås inom förskolans verksamhet. Artiklarna i detta nummer är resultat från ett antal delstudier från ett större forsknings- och utvecklingsprojekt. Temanumret har producerats i samarbete med två gästredaktörer, Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt, som även har skrivit gästredaktionell kommentar. Temanumret innehåller fem forskningsartiklar som behandlar olika aspekter av lekresponsiv undervisning i förskolan. Avslutningsvis har ForsKUL bjudit in Monika Vinterek, professor i pedagogiskt arbete, i en slutkommentar och reflektion över temanumret och forskningsresultaten.

I samband med publicering av temanumret skrev Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt en replik på Monika Vintereks slutkommentar.

Volym 6, nummer 2, 2018

I detta nummer av ForskUL presenteras tre artiklar som behandlar olika aspekter av verksamheter i förskola och skola. Den första studien handlar om teknikundervisning i grundskolans lågstadium och vad det innebär att kunna sammanfoga material. I den andra artikeln beskrivs en studie som undersöker hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Den tredje artikeln visar betydelsen av hur en fråga är formulerad, och hur frågeställningen påverkar hur elever i årskurs nio löser uppgifter i matematik.

Volym 6, nummer 1, 2018

Årets första nummer av ForskUL innehåller fyra artiklar som på olika sätt bidrar till att specificera innebörden av det kunnande som elever förväntas utveckla. De belyser även hur undervisningen kan bidra till att en sådan utveckling blir möjlig. Första artikeln är en studie som kritiskt har granskat en elevuppgift i Skolverkets bedömningsstöd i NO. Två artiklar behandlar ämnet idrott och hälsa. Den ena undersöker hur undervisningen kan främja ett hälsosamt förhållningssätt till fysisk aktivitet och den egna hälsan. Den andra utforskar hur elever kan utveckla sin rörelseförmåga i löpning på gymnasiet. Den fjärde artikeln i detta nummer diskuterar undervisning i förskolan utifrån förskolans särart; en samverkan mellan lärare och barn där stöttning och ett gemensamt fokus analyseras.

Volym 5, nummer 2, 2017

I detta nummer presenterar ForskUL fem artiklar som ger tankeväckande kunskap för utvecklingen av undervisning i både förskola, grundskola och gymnasium. Forskarnas resultat utmanar invanda föreställningar om växthuseffekten och fiktionsanvändning, samt inspirerar till hur undervisning kan bedrivas inom matematik på yrkesprogram och läs- och skriv för både förskola och skola.

Volym 5, nummer 1, 2017

Detta nummer av ForskUL innehåller fem artiklar som belyser olika aspekter på undervisning och elevers lärande. Artiklarna behandlar användning av naturvetenskapliga begrepp och förmågan att resonera om naturvetenskapliga fenomen, undervisning med multimodala resurser och vad kunnande är i tillverkning av fysiska föremål samt, inte minst, vad själva begreppet undervisning innebär för personal i förskolan.

Volym 4, nummer 2, 2016

I det här numret publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling.

Volym 4, nummer 1, 2016

ForskUL presenterar i detta nummer fyra artiklar. Två artiklar handlar om matematikundervisning. Den ena gäller undervisning om rationella tal i åk 4 – den andra om hur högpresterande elever kan stimuleras och utvecklas längre i sitt matematiska kunnande. En tredje artikel behandlar religionsundervisningen på mellanstadiet med fokus på utveckling av elevernas förmåga att relatera religiösa rituella handlingar till centrala tankegångar. Den fjärde artikeln analyserar danspedagogers ämnesspecifika språk, som delvis bygger på en muntlig tradition och sker både verbalt och kroppsligt.

Volym 3, Nummer 15, juni 2015

I detta nummer av ForskUL presenterar vi tre studier som bidrar till kunskaper om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. Två av artiklarna tar upp praktiskt kunnande medan den tredje behandlar ett mer utforskat didaktiskt område; begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Med olika metodik analyserar forskarna undervisningssituationer och genererar kunskaper, om olika specifika aspekter av kunnande, som kan vara direkt användbara för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande.