Volym 7, nummer 1, 2019

Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär


Referens: Forskning om undervisning och lärande, vol 7, nr 1, ss. 23-43
Författare: Maria Magnusson, Ingrid Pramling Samuelsson
Publiceringsdatum: 2019-03-18

Sammanfattning

Artikeln fokuserar ett tema över tid i form av affärslek där förskollärare såväl som barn har olika roller, både i tillblivelsen och i utvecklingen. Studien ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning i förskolan. Empiri för den aktuella studien utgörs av videoobservationer av återkommande affärslek i en förskola. Syftet var att studera hur skriftspråkliga verktyg kommer i spel mellan barn och mellan förskollärare och barn för att stödja barns symbolförståelse. Resultaten visar: (i) vilka skriftspråkliga verktyg (begrepp, distinktioner) som förs in och aktualiseras i leken och (ii) hur dessa approprieras och ges betydelse för lekens fortsättning. Den aspekt av skrift som blir särskilt tydlig är symbolers kommunikativa funktioner. För lekens fortskridande blir det skriftspråkliga innehållet betydelsefullt liksom hur förskolläraren i lek hanterar skriftspråkliga verktyg i respons på barns agerande. Studien ger, genom sin empirinära analys, exempel på undervisning på basis av lek i förskolan.

Nyckelord: förskolan, grafiska symboler, lekbaserad, skrift, undervisning


Appropriating literate tools through playing shop

Abstract

In this article, we present a theoretical elaboration of teaching and a ’didaktik’ (as distinct to didactics) aligned with how preschool organizes for children’s learning and development in relation to play. This theorizing is both empirically grounded, in a combined development and research project, and synthesizes insights from a number of disciplinary traditions. In the project preschool teachers, development leaders, and preschool heads, together with researchers, have studied different ways in which preschool teachers seek entrance into, and participate in, children’s play. Teaching is theorized as an activity – that is, as something mutually constituted by participants (preschool teachers and children) – in contrast to instruction as an action. Some of the key concepts employed in analyzing teaching trajectories in preschool, such as the inherent tension between temporarily sufficient intersubjectivity and alterity, and the fluctuation and relations between ’as if’ and ’as is’ are clarified. Play is understood in this perspective not as something to base teaching on (so called play-based teaching), as something that can subsequently be left behind; rather, teaching is understood as inherently responsive to play, as a potential dimension of any teaching activity in preschool.

Keywords: Teaching in preschool, Play, Development and research project, Play-responsive teaching, 'Didaktik'
Corresponding author: Maria Magnusson / maria.magnusson@lnu.se

Artikeln som PDF