Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning
Den här artikeln visar på hur arbete med berättelser inom ramen för vad vi kallar Bildning för hållbar utveckling, kan
Den här artikeln visar på hur arbete med berättelser inom ramen för vad vi kallar Bildning för hållbar utveckling, kan
Artikelns övergripande syfte är att diskutera poesididaktik i relation till kulturell hållbarhet. Artikeln utgår ifrån en tidigare genomförd studie om
Tidigare forskning visar att lärares uppfattningar om vad, hur och varför något ska läras har betydelse för utformningen av undervisningen
Att utforska olika problemställningar genom konst kan vara ett sätt att ge nya perspektiv på komplexa frågor i arbetet med
Detta är ForskULs andra temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer.I Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet: ett temanummer om hållbarhet presenterar Anna Lyngfelt och Katharina Dahlbäck fem artiklar som på olika sätt utgör exempel på det den brittiska professorn Kari Facer benämner ”närvarandets pedagogik”. Detta är en form av undervisning där elever får fördjupa sin förståelse av samtidens företeelser och samtidigt ges tillfälle att öva sig i att se komplexiteten i det som sker, för att därigenom kunna utveckla tankar om potentiella framtidsvägar. Temanumret belyser på så sätt möjligheter att genom svenskämnet bidra till samhällets hållbarhetsarbete. Temanumret avslutas med en reflektion av just Kari Facer.
I denna studie undersöker jag litteracitetspraktiker i en årskurs 3 när en skolbibliotekarie leder högläsning av barnboken, Tant Mittiprick, och
Inom svensk forskning om läsundervisning har det framhållits att elever redan på mellanstadiet (åk 4-6) behöver utveckla litterär kompetens och
Sammanfattning Studiens syfte är att med empiriska exempel från en förskoleklasspraktik bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som
Sammanfattning Denna artikel redovisar resultat från en studie inom litteraturdidaktik med fokus på litterära begrepp. I studien används två kombinerade
Sammanfattning Läroplanen från 2011 (Lgr11) har lyft fram det diskursiva skrivandet i skolan mer än tidigare. Utgångspunkten i den här