Nummer 13, september 2014

Överlämningar från förskola till förskoleklass


Referens: ForskUL nr 13, 2014, ss. 30-52
Författare: Tarja Alatalo, Joanna Meier, Elisabeth Frank
Publiceringsdatum: 2014-09-29

Överlämningssamtal mellan förskollärare i förskolan och förskoleklass styrs och initieras i huvudsak från förskoleklassens håll, utan större samverkan mellan de båda verksamheterna. Tarja Alatalo, Johanna Meier och Elisabeth Frank har i sin studie undersökt hur verksamma lärare, i förskola och förskoleklass, upplever denna överlämning. Deras resultat stödjer tidigare forskning som visat att bristen på samarbete mellan förskola och förskoleklass framstod som ett hinder i överlämnandet. Studien visar även att samtalen ofta handlar om barnen som grupp och hur ett omsorgsfokuserat synsätt ger avtryck på den pedagogiska verksamheten. Författarna lyfter behovet av ökad samsyn på pedagogisk dokumentation, som med kontinuitet och långsiktighet kan ge enskilda barns lärande en mer framskjuten position.

Sammanfattning

Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan fyra förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden.

Nyckelord: förskola, förskoleklass, kontinuitet, långsiktigt lärande, omsorgsrationalitet, överlämning


Transition from Swedish preschool to preschool class

Abstract

In this study, teachers’ experiences with transition between preschool and preschool class are highlighted. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

Keywords: Continuity, Long-term learning, Preschool, Preschool class, Rationality of care, Transition
Corresponding author: Tarja Alatalo, Senior Lecturer in Educational work, School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Sweden / tao@du.se

Artikeln som PDF