Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Redaktionell kommentar 2017: 1

av Ingrid Carlgren

Efter att i många år ha levt i skuggan av lärandebegreppet har undervisningen de senaste åren kommit alltmer i fokus, i både skoldebatt och forskning. Det här numret av ForskUL innehåller fem artiklar som på olika sätt handlar om relationen mellan undervisningens utformning och det kunnande som blir möjligt för eleverna att utveckla. Artiklarna redovisar studier från olika ämnesområden (biologi, slöjd, fysik och svenska) och från undervisning med olika åldersgrupper från förskolan till högstadiet. Ett par av artiklarna är exempel på forskning i anslutning till systematiska försök att förbättra undervisningen. Flera av artiklarna fokuserar också betydelsen av multimodala undervisningsformer.

I den första artikeln, Innehåller silver kol? En studie av elevers begreppsanvändning när de arbetar med kolets kretslopp, skriver Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag om hur undervisningen kan utvecklas för att stödja en djupare förståelse av kolets kretslopp. Forskare och lärare utvecklar tillsammans två gruppaktiviteter där eleverna ska använda begrepp för att tala om fenomen som är relaterade till kolets kretslopp. Resultatet av studien blev att eleverna använde ämnesspecifika begrepp när de samtalade om olika fenomen i gruppaktiviteterna. Däremot preciserade de inte samtalen med hjälp av koldioxid och fotosyntes, som är centrala i kolets kretslopp, när de till exempel försökte förklara fenomen som förmultning. En slutsats är att kontinuiteten mellan grupparbetenas närliggande syften och det övergripande syftet med lektionerna behövde vidareutvecklas.

Också den andra artikeln handlar om hur undervisningen skapar förutsättningar för olika slags kunnanden. Med utgångspunkt i en videodokumenterad workshop i svarvning för blivande slöjdlärare beskriver Joakim Andersson och Marléne Johansson i Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion hur interaktionen mellan lärare och elever, liksom mellan elever som kommit olika långt i sitt lärande, är en central aspekt av undervisningen. Det finns en allmänt spridd (miss)uppfattning att undervisningen i de praktiska ämnena enbart handlar om att göra olika saker. I kontrast till en sådan uppfattning visar artikeln hur verbal och icke-verbal kommunikation vävs samman i interaktionen runt tillverkning av en av läraren noggrant utvald produkt (en fågel). Delar av interaktionen kan beskrivas som exempel på så kallad mästar-lärlingtradition , det vill säga att eleven/novisen imiterar läraren eller mer kunniga elever när det gäller olika moment. Men interaktionen omfattar också en kommunikation mellan ’lärare’ och ’elev’ omkring olika aspekter av svarvandet. Kommunikationen är multimodal; görandet och talet om detta kompletterar varandra i en ömsesidig process.

Vikten av att inte ensidigt begränsa undervisningen till en (skrift)språklig modalitet kommer också fram i Ann Ulfves, Birgit Fahrman och Maria Andrées artikel Om utveckling av elevers förmåga att resonera om friktion i de tidiga skolåren. I den studie som ligger till grund för artikeln får eleverna göra små filmer där de kan ’berätta’ och ’leka’ med friktionsbegreppet. Artikeln tar avstamp i den ämnesdidaktiska diskussionen om huruvida den naturvetenskapliga undervisningen med små barn framförallt ska inriktas mot att skapa lust och intresse för naturvetenskapliga fenomen, eller om eleverna redan som små ska skolas in i att använda naturvetenskapliga resonemang och begrepp. Artikeln visar att det är möjligt att få eleverna att börja resonera i termer av friktion även om det handlar om ganska rudimentära sätt att resonera och förstå begreppet friktion. Genom att eleverna inte begränsades av att uttrycka sig i skrift blev deras förmåga till naturvetenskapligt resonerande synligt. Resultaten visar på olika nivåer av kunnande hos eleverna som, till skillnad från det stödmaterial som Skolverket erbjuder, beskriver skillnaderna i kunnandet på ett innehållsligt sätt.

Ytterligare ett exempel på vikten av att låta yngre elever använda flera modaliteter för att kommunicera och uttrycka sig visar Eva Borgfeldt och Anna Lyngfelt i artikeln ”Jag ritade först – sen skrev jag” - elevperspektiv på multimodal textproduktion i åk 3. Artikeln vill visa på vad som ur elevernas perspektiv är betydelsefullt när de gör en uppgift de fått av läraren. Eleverna i studien har under en tid arbetat med stenåldern och får i uppgift av läraren att berätta om hur människor på stenåldern levde. De får själva välja om de ska rita och/eller skriva. I artikeln beskrivs hur eleverna på olika sätt tar sig an uppgiften och hur de påverkas av uppgiftens formulering, bland annat av att läraren talat om att hon ska bedöma det som de gjort. Trots stora skillnader mellan eleverna blir det tydligt hur deras förmåga att svara på uppgiften påverkas av att de inte begränsas till att skriva.

Också den sista artikeln handlar om undervisning – dock på ett annat sätt än de övriga. I artikeln Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare beskriver Agneta Jonsson, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson hur begreppet undervisning både förknippas med ökade krav på förskolan och dess lärare och med föräldrars och elevers rättigheter. I ett utvecklingsprojekt har fokusgruppsamtal om undervisning med personalen spelats in och analyserats. Det är viktigt att inte se resultaten som representativa för svensk förskola idag utan som uttryck för vilka typer av resonemang som utvecklas när förskolan genomgår ett förändrings/utvecklingsarbete.

Resultaten beskriver en förskolediskurs i förändring. Det finns en lång tradition i förskolan av att beskriva verksamheten i kontrast till skolans verksamheter – med fokus på en lek- och behovsstyrd verksamhet snarare än på en målstyrd undervisningsverksamhet. När nu undervisningsbegreppet kommer in i förskolan förknippas det, å ena sidan, med en statushöjning av verksamheten och, å andra sidan, med ett hot mot den ’fria’ pedagogik som utgår från barnen perspektiv och ett mer öppet utvecklingsperspektiv.

Utskrift från http://www.forskul.se