Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Nummer 13, september 2014

Detta är fjärde numret av Forskning om undervisning och lärande som vetenskaplig tidskrift. I tre av studierna i detta nummer har artikelförfattarna använt olika lärardrivna forskningsmodeller för att systematiskt utforska den egna verksamheten, för att producera ny kunskap. I en artikel har designen av en fysiklaboration förändrats i syfte att skapa ökade förutsättningar för delaktighet och inkludering. Genom klassrumsobservationer har en studie analyserat hur lärare använder elevsvar i sin matematikundervisning. Learning study, som modell, har använts i en artikel för att undersöka hur elever i år två använder och uppfattar tallinjen. Den fjärde studien i detta nummer synliggör verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass.

Redaktionell kommentar, 2014:13

av Solweig Eklund

Artiklarna i det här numret ger exempel på hur undersökande metoder kan bidra till skolutveckling. Vi presenterar tre artiklar som fokuserar på olika kritiska aspekter i elevers lärande och agens. De tre studierna visar upp exempel på olika former av undervisningsbaserad forskning. Forskarna har använt designbaserad metod, klassrumsanalys respektive Learning study för att undersöka hur elever uppfattar lärsituationer och vilka faktorer som påverkar inlärningen. I ytterligare en artikel presenterar vi en studie om överlämning från förskola till förskoleklass.

Artikeln som pdf

Är det man ser det som sker? - En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

av H Danielsson Thorell, C Andersson, A Jonsson & A Holst

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort utifrån en laboration om strålning. De har med designbaserad metod undersökt hur elevers delaktighet och förståelse kan öka genom att göra genomtänkta förändringar av introduktionen av och instruktionerna till en laborativ uppgift.

Artikeln som pdf

Överlämningar från förskola till förskoleklass

av T Alatalo, J Meier & E Frank

Överlämningssamtal mellan förskollärare i förskolan och förskoleklass styrs och initieras i huvudsak från förskoleklassens håll, utan större samverkan mellan de båda verksamheterna. Tarja Alatalo, Johanna Meier och Elisabeth Frank har i sin studie undersökt hur verksamma lärare, i förskola och förskoleklass, upplever denna överlämning. Deras resultat stödjer tidigare forskning som visat att bristen på samarbete mellan förskola och förskoleklass framstod som ett hinder i överlämnandet. Studien visar även att samtalen ofta handlar om barnen som grupp och hur ett omsorgsfokuserat synsätt ger avtryck på den pedagogiska verksamheten. Författarna lyfter behovet av ökad samsyn på pedagogisk dokumentation, som med kontinuitet och långsiktighet kan ge enskilda barns lärande en mer framskjuten position.

Artikeln som pdf

Att använda elevsvar i undervisningen

av E Karlsson & A-C Wennergren

Utrymmet för dialog mellan lärare och elev har visat sig vara begränsat i de svenska klassrummen. Erica Karlsson och Ann-Christine Wennergren har identifierat dialogen i klassrummet som ett centralt förbättringsområde för att främja ett inkluderande arbetssätt. Genom att läraren bjuder in till dialog där eleverna får utvecklas tillsammans. De har i sin studie videofilmat och analyserat lektioner i matematik i år fyra. De visar i sin studie hur lärarens roll är viktig för att skapa förutsättningar för ett flerstämmigt klassrum, där elevernas svar är värdefulla och systematiskt följs upp av läraren. Studiens resultat kan användas av andra lärare som vill förbättra sitt sätt att ställa frågor och använda uppföljning av elevsvar i sin undervisning.

Artikeln som pdf

”Det brukar vara så här långt!” – En jämförande studie om kritiska särdrag för elevers uppfattning av tallinjen

av M Björk & G Pettersson Berggren

Matematiska tankeredskap, att använda sig olika matematiska representationsformer, är viktiga för att utveckla förmågan att uppfatta och bearbeta matematiska problem. Tallinjen har visat sig vara en sådan representationsform, där tidigare forskning visat att elever i år sju hade lättare att subtrahera negativa tal om de kunde använda tallinjen för att visualisera beräkningar. Marie Björk och Gunilla Pettersson Berggren har i en Learning study undersökt hur en undervisning i år två kan utformas, för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för tallinjen som redskap för matematiskt tänkande och därmed bättre kunna tillgodogöra sig undervisning i matematik. Resultaten visar att eleverna hade, för författarna, oväntade uppfattningar om tallinjens konstruktion som behövde utmanas. De menar att en medveten undervisning om tallinjen som redskap gynnar ett flexibelt matematiskt tänkande.

Artikeln som pdf

Utskrift från http://www.forskul.se