Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Nummer 12, maj 2014

Artiklarna i det här numret fokuserar på elevers lärande och deras utveckling av sina förmågor. Slöjdämnets roll behandlas i en artikel där författarna studerat kommunikationen i slöjdsalen. Studien stärker slöjdens betydelse som skolämne. Vilka kritiska aspekter som framstår som avgörande för elevers lärande för att urskilja och beskriva mönster i talföljder i matematik har utforskats i en Learning study. Teknologi designad för undervisning har en utbredd användning i skolan och förskolan idag. Hur barn använder och förstår teknologi på annat sätt än den designats för redovisas i en artikel. I den sista artikeln undersöks vilka önskade elevförmågor lärare i grundskolans senare år strävar efter i undervisningen om hållbar utveckling.

Redaktionell kommentar, 2014:12

av Solweig Eklund

Detta är tredje numret av Forskning om undervisning och lärande som vetenskaplig tidskrift online. Syftet med tidskriften är att publicera forskning som kan bidra till läraryrkets kunskapsbas. Artiklarna behandlar frågor som tar form i den professionella verkligheten eller frågor om undervisning och lärande av relevans för den professionella yrkesutövningen. I detta nummer presenterar vi fyra artiklar som fokuserar på elevers lärande och deras utveckling av sina förmågor.

Artikeln som pdf

Kommunikationens inbäddade resurs för lärande i slöjdundervisning

av M Oja, B Sjöberg & M Johansson

Den sociala interaktionen i slöjdsalen ger elever möjlighet att kommunicera sina tankar verbalt, icke-verbalt och visuellt, när de ska gestalta ett arbetsförlopp eller tilltänkt slöjdföremål. Minna Oja, Barbro Sjögren och Marléne Johansson visar i sin artikel hur denna kommunikation kan användas som resurs för lärande. Författarna belyser kunskaper som kan utgöra grunden för livskompetens och speglar vad eleverna kan lära sig under slöjdlektionen utöver de traditionella hantverkskunskaperna.

Artikeln som pdf

Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning

av J Fred & J Stjernlöf

När elever ska utveckla förmågan att beskriva talmönster och talföljder i matematik kan mer öppna frågeställningar i uppgifterna fungera som redskap för att mediera, hjälpa till att förstå och tolka, vad som är avgörande för elevernas lärande. Jenny Fred och Johanna Stjernlöf visar i sin studie olika sådana avgörande, eller kritiska, aspekter. Projektet har genomförts i form av en Learning study, där variationsteori har används för att konstruera uppgifter och analysera dem.

Artikeln som pdf

Lärarens roll i barns lärande med en ny musikteknologi. Det svenska bidraget till det europeiska forskningsprojektet MIROR

av C Wallerstedt, P Lagerlöf, N Pramling, B Olsson, I Pramling Samuelsson

Teknologi i undervisningen är designad för att användas på ett visst sätt. Denna studie visar att barn spontant inte säkert är intresserade av eller har en relation till den avsedda användningen. Författarna har studerat hur yngre barn använder och förstår musikteknologi på annat sätt än den designats för och hur lärarens roll påverkar elevers musikinlärning. Läraren spelar en viktig roll för att rama in leken, introducera barnen för redskapen och de musikaliska problemen, samt att stötta dem genom att rikta uppmärksamheten mot både deras eget spel och även hur detta låter, då lyssningen har en viktig betydelse i kunskap om musik.

Artikeln som pdf

Utbildning för hållbar utveckling – förmågor bortom läroplanen

av I Bursjöö

I undervisning om hållbar utveckling i grundskolans senare år värderar lärare kompetenser som kritisk reflektion, kreativitet och kommunikativa förmågor, utöver kunskaper om viktiga centrala ämnesspecifika begrepp. Flera av de önskvärda förmågorna går dessutom bortom läroplanen. Denna studie visar att det är av avgörande vikt hur den enskilde läraren uppfattar ett begrepp som hållbar utveckling. Författaren menar att det till stor del avgör hur läraren hanterar undervisningsuppdraget för hållbar utveckling. Hon skriver även att resultaten tyder på att lärarna inte nöjer sig med att ge individen kunskaper om tillstånden i världen utan även vill ge förutsättningar för att känna engagemang och vilja att handla för att påverka utvecklingen i en hållbar riktning.

Artikeln som pdf

Utskrift från http://www.forskul.se