Att se det som inte syns – om talföljder i årskurs 3 och 4
Studiens syfte är att studera det som är kritiskt för elever i årskurs 3 och 4 när de ska lära sig att konstruera och beskriva vad som kännetecknar olika talföljder.
I artikeln beskrivs de identifierade kritiska aspekterna och hur dessa gjordes synliga i undervisningen genom variation.
Resultatet visar, att eleverna utvecklade förmågan att beskriva talföljder när det i undervisningen gavs möjlighet för dem att urskilja sambandet mellan talen och talens inbördes förhållande till varandra, urskilja helheten, förstå att det finns ett system mellan talen som kan varieras i oändlighet och upptäcka att talföljder kan byggas upp på olika sätt. Detta benämns i studien som kritiska aspekter.

Karin Frostfeldt Gustavsson, 1–7-lärare i svenska, engelska och SO på Ribbaskolan i Gränna
Klara Kerekes, 1–7-lärare i matematik, NO och teknik på Ribbaskolan i Gränna, licentiand inom FontD forskarskolan, Linköpings universitet.
Birgitta Lundberg, 1–7-lärare i svenska, SO, matematik och bild på Ribbaskolan i Gränna.
Lea Erixson, mellanstadielärare på Ribbaskolan i Gränna
Alla artiklar i nummer 10
- Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska? av M. Tväråna
- Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? av A. Broman, J. Frohagen & J. Wemmenhag
- Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1 av M. Adolfsson Boman, I. Eriksson, M. Hverven, A. Jansson & T. Tambour
- Att se det som inte syns – om talföljder i årskurs 3 och 4 av L. Erixon, K. Frostfeldt-G, K. Kerekes & B. Lundberg
- Variation av ett undervisningsinnehåll för att möjliggöra urskiljning av kritiska aspekter avseende begreppet densitet. av J. Magnusson & T. Maunula