Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Nummer 10, maj 2013

Artiklarna i detta nummer behandlar vad som är avgörande för elevernas möjligheter att lära sig i en undervisningssituation.

Samtliga projekt försöker komma åt vad som kan vara kritiskt för elevers lärande för att kunna förbättra undervisningen så att eleverna verkligen lär sig det som är tänkt att de ska lära sig. Det är elevernas lärande, och inte lektionen som är i fokus i dessa artiklar. Samtliga artiklar bygger på Learning Study som bl a kännetecknas av att elevernas lärande är i fokus. Här lämnas viktiga ämnesdidaktiska bidrag.

Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål?

av A. Broman, J. Frohagen & J. Wemmenhag

Författarna Andreas Broman mfl diskuterar hur elever lär sig att skapa och tolka uttryck i slöjdföremål, mer precist hur detta kan betraktas som ett kunnande i slöjd.

I ämnet slöjd förväntas elever formge och framställa föremål i materialen metall, textil och trä. Mer sällan handlar uppgifterna om att lära eleverna skapa estetiska och kulturella uttryck, som att tillverka en väska med mangauttryck, menar författarna, och mot den bakgrunden har de undersökt hur symboler och symboliska uttryck i slöjdföremål kan förstås som ett ämnesinnehåll och beskrivas som ett specifikt kunnande eleverna ska utveckla i slöjd.

En målsättning med studien har varit att generera kunskap om lärande av ett specifikt ämnesinnehåll i slöjd och därigenom utgöra ett bidrag till det slöjddidaktiska fältet.

Artikeln som pdf

Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1

av M. Adolfsson Boman, I. Eriksson, M. Hverven, A. Jansson & T. Tambour

Artikeln bygger på data från ett undervisningsexperiment i syfte att introducera algebra i nybörjarundervisningen, för 6-7 åringar. Man ville pröva utformningen av en nybörjarundervisning som skulle ge eleverna möjlighet att utforska innebörden i symboler och matematiska principer innan de börjar arbeta med siffror.

Syftet med den här artikeln är dels att beskriva de uppgifter som utformades och prövades och dels att ge några exempel på indikationer på en framväxande förmåga att föra algebraiska resonemang.


Artikeln som pdf

Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?

av M. Tväråna

Avsikten med studien Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska som M. Tväråna presenterar var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindelning av en skriven text var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut.

En förutsättning för att utveckla förmågan föreföll vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

Artikeln som pdf

Att se det som inte syns – om talföljder i årskurs 3 och 4

av L. Erixon, K. Frostfeldt-G, K. Kerekes & B. Lundberg

Studiens syfte är att studera det som är kritiskt för elever i årskurs 3 och 4 när de ska lära sig att konstruera och beskriva vad som kännetecknar olika talföljder.

I artikeln beskrivs de identifierade kritiska aspekterna och hur dessa gjordes synliga i undervisningen genom variation.

Resultatet visar, att eleverna utvecklade förmågan att beskriva talföljder när det i undervisningen gavs möjlighet för dem att urskilja sambandet mellan talen och talens inbördes förhållande till varandra, urskilja helheten, förstå att det finns ett system mellan talen som kan varieras i oändlighet och upptäcka att talföljder kan byggas upp på olika sätt. Detta benämns i studien som kritiska aspekter.

Artikeln som pdf

Variation av ett undervisningsinnehåll för att möjliggöra urskiljning av kritiska aspekter avseende begreppet densitet.

av J. Magnusson & T. Maunula

Joakim Magnusson och Tuula Magnusson bidrar med artikeln Variation av ett undervisningsinnehåll för att möjliggöra urskiljning av kritiska aspekter avseende begreppet densitet.

Artikeln fokuserar på undervisning om begreppet densitet och svårigheterna att få elever att lära sig det vi önskar. En studie genomfördes i skolår 7 och 8 och målet var att få elever att kunna urskilja densitet hos olika gaser, vätskor och fasta föremål.

Teoriramverket är variationsteoretiskt och i artikeln beskrivs hur denna teori om lärande kom att användas i praktiken av lärare, både före, efter och i undervisning. Resultatet av studien blev att lärarna mer distinkt kunde urskilja kritiska aspekter för densitetsbegreppet och att förståelsen av lärandeobjektet fördjupades genom att man provade ut olika kritiska aspekter i undervisning. Dessa aspekter kan enligt författarna ses som ett ämnesdidaktiskt bidrag till NO-undervisning.

Artikeln som pdf

Utskrift från http://www.forskul.se