Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Forskning om undervisning och lärande nummer 1 till 9

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande. Skrifterna går att ladda ner som pdf eller att beställa genom att fylla i kontaktformuläret.

  • Nummer 1, mars 2009:

    Pedagogiska skrifter – ett bildnings- och moderniseringsprojekt i 87 år

    Första numret Den läsande läraren handlar om de pedagogiska skrifter som Sveriges Allmänna Folkskollärarförening gav ut med början 1898. Tillgången på svensk pedagogisk facklitteratur var vid denna tidpunkt begränsad. Genom "Pedagogiska skrifter" gavs lärarkåren tillfälle att följa det viktigaste som tilldrog sig på pedagogikens område i Sverige och andra länder. Författaren till skriften, Joakim Landahl, har gjort en noggrann genomgång av utgivningen, som pågick i hela 87 år.

  • Nummer 2, september 2009:

    Läraren har en viktig roll för att skapa en professionell kunskapsbas

    Detta nummer, Den forskande läraren – med ansvar för yrkets kunskapsbildning, vill fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av att lärare i högre grad deltar i sin egen och skolans kunskapsbildning. Ingrid Carlgren medverkar med artikeln Lärarna i kunskapssamhället - flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?. Annika Lilja med: Hur man blir en forskande lärare - en personlig betraktelse. Eva Johansson med Dagens förskolebarn - morgondagens världsmedborgare och Ference Marton med artikeln Lärarkompetensens osynliga grund.

  • Nummer 3, januari 2010:

    Bedömning – en av lärarnas mest komplexa uppgifter

    I numret Bedömning för lärande medverkar Astrid Pettersson med: Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Alli Klapp Lekholm skriver om Lärares betygssättningspraktik. Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Pramling behandlar: Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och utveckling? Bengt Olssons bidrag handlar om: Bedömning i estetiska ämnen - mer än bra eller dålig konst eller musik. Jan-Olof Norell skriver om: När traditionell förståelse möter en skolreform med inbyggda motsättningar och slutligen Inger Ridderlind med: Bedömning och betyg ur en lärares perspektiv.

  • Nummer 4, september 2010:

    Forskningsbaserad verksamhetsutveckling kräver rätt förutsättningar

    Skolans verksamhet har inte utvecklats på ett sätt som inkluderar forsknings- och utvecklingsarbete. För att få till stånd ett sådant måste en rad förutsättningar som saknas idag skapas. I detta nummer, Utbildning på vetenskaplig grund, redovisas hur kommuner, förskolor/skolor, lärare och forskare försöker samverka kring gemensamma projekt, relaterade till konkreta undervisnings- och lärandeuppdrag. Här redovisas också konkreta resultat av sådan forskning. Medverkande författare är Eva Alerby, Anders Arnqvist, Lasse Fryk, Mats Hansson, Tomas Kroksmark, Niklas Pramling, Mikael Nordenfors, Cristina Robertson och Cecilia Wallerstedt.

  • Nummer 5, februari 2011:

    Forskande lärare delar erfarenheter om praxisnära forskningsmodeller

    Lärare är inte bara konsumenter av ny kunskap utan också producenter - kunskapsbyggare. I detta nummer, Lärare som praktiker och forskare, presenteras erfarenheter från Lärares nätverk, learning study, designforskning, aktionsforskning och ämnesdidaktisk forskning. Erfarenheterna är hämtade från undervisningen inom förskola och skola i matematik, naturvetenskap, bild samt i svenska. En artikel går på djupet i behovet av en "klinisk" mellanrumsforskning inom skolområdet. Medverkande författare är Björn Andersson, Ingrid Carlgren, Maria Hagberg-Ripellino, Sara Lundström, Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Christina Olin-Scheller, Ulla Runesson, Karin Rönnerman och Anitha Sidefors.

  • Nummer 6, september 2011:

    Att åstadkomma likvärdig utbildning oberoende av modersmål

    Lärarna är den yrkesgrupp som mest påtagligt möter det mångkulturella samhället, då var femte grundskoleelev har utländsk bakgrund. I detta nummer, Läraryrkets interkulturella dimensioner, presenteras sju artiklar som var för sig belyser olika sidor av lärarnas och skolans arbete med att åstadkomma en mångkulturell skola. Det framgår också av de olika bidragen att det finns problem och brist på kunskap inom området. Medverkande författare är Inger Lindberg, Caroline Ljungberg, Pia Nygård Larsson, Monica Sandlund, Ove Sernhede, Anders Skans och Ingegerd Tallberg Broman.

  • Nummer 7, december 2011:

    Lärarlyftets forskarskolor skapar brygga mellan skola och högskola

    I detta nummer, Forskande lärare – en framgångsfaktor, presenteras Lärarlyftets forskarskolor. Här beskrivs de olika forskarskolorna och arbetet med att åstadkomma samverkan mellan olika aktörer inom både skola och högskola. För vissa ämnen innebär det ett tillskott till redan befintlig kunskap som läs- och skrivutveckling men för andra skolämnen, som till exempel samhällskunskap och teknik, har det byggts helt ny kunskap. Medverkande författare är Carola Borg, Niklas Gericke, Thomas Hede, Jens Ideland, Valter Lundell, Hans Olofsson, Helén Olofsson, Lennart Rolandsson, Bengt Schüllerqvist, Mariana Sellgren och Tomas Torbjörnson.

  • Nummer 8, juni 2012:

    Olika aspekter av hur kopplingen mellan forskning och skola kan förstärkas

    Lärarnas forskningskonvent anordnades för andra gången i maj 2012 av Lärarförbundets vetenskapliga råd. Där deltog lärare, skolledare och forskare. Lärarnas forskningskonvent vill utgöra en mötesplats där alla kan mötas och diskutera den för skolan viktiga frågan om hur vi kopplar ihop forskning och skola. Detta nummer, Samspelet mellan forskning och skola, diskuterar hur och vad detta samspel kan innebära. Artiklarna bygger på de medverkandes inlägg vid konventet och innehåller studier avseende learning study, forskningscirkel, dokumentation, utvecklingsarbete, lärandemiljöer, nyliberala förändringar samt en engelsk longitudinell studie om förskolans betydelse. Medverkande författare är Eva Alerby, Anders Arnqvist, Ylva Backman, Dennis Beach, Ulrika Bergmark, Lise-Lotte Bjervås, Ulf Blossing, Anette Emilson, Åsa Gardelli, Krister Hertting, Catrine Kostenius, Pernilla Lundgren, Astrid Pettersson, Ingrid Pramling Samuelsson, Ulla Runesson, Kathy Sylva och Kerstin Öhrling.

  • Nummer 9, oktober 2012:

    Krav på omfattande elevdokumentation tar tid från elevers utbildning

    Lärare ska fylla i enkäter och formulär, skriva rapporter och åtgärdsprogram samt skapa dokument som till exempel handlingsplaner. I detta nummer, Utveckling genom IUP?, behandlar lärare och forskare olika aspekter av individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal och elevdokumentation samt individuell undervisning i grundskola och fritidshem. Frågeställningarna berör också den ökande dokumentationen och digitala uppföljningssystem. Medverkande författare är Birgit Andersson, Ingela Andreasson, Joanna Giota, Gunilla Granath, Åsa Hirsh, Lena Larsson, Gun-Britt Levin och Eva Lindqvist.

    Utskrift från http://www.forskul.se